Det känns tomt och jobbigt just nu.
Skulle vilja ha en helt egen plats att åka till.
Där ingen vet var jag e.
EN plats där jag kan va själv.
Där jag kan rensa i mina tankar.
Vill men vill inte.
Vågar vågar inte.
Folk får inte min tillit så lätt, men raserar den lätt.
Har varit i denna sits förr, vet vad som krävs.
Både av mig och de som förlorat min tillit.
Frågan är om det går, om jag e stark nog.
Känner på vilket håll jag e på väg.
Vill inte dit igen. Väggarna är branta, hala och fyllda med många gropar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar