FÄNGELSE

inte förr har jag väl tänkt att livet i sig ska bli ett fängelse. tycker allt e så fruktansvärt orättvist just nu drömmar som tas bort från en frihet som en gång var en självklarhet. hälsa och få må bra jag önskar jag kunde göra något känns inte som jag gör tillräckligt. jag hoppas så innerligt att de har fel. det har ju faktiskt hänt förr kan inte acceptera det precis vant mig vid tanken att du faktiskt e sjuk ett berg inom mig håller på att rasera sakta men säkert. känner hur det bryts ner sten för sten. bara motgångar...när ska det komma något possitivt?